KÅRÖD HEDE BLADET
Nr 19 2009
Nu är det jul igen och dags för Kåröd Hede Bladet att nedkomma med några livstecken från släktföreningen men i år förhoppningsvis med de flesta exemplaren distribuerade via e-post.
För att få ned kostnader för kuvert och porto har vi i styrelsen bestämt oss att försök ringa hem till medlemmarna för att få fram en e-postadress.
Självklart skickar vi ut ett tryckt blad till dem som inte kan ta emot e-mail. Ett styrelseprotokoll från augusti ger lite aktualiteter.
Styrelsen önskar alla släktingar GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
Glöm inte medlemsavgiften 100 kr till föreningens postgiro: 942614-9
*****************************
Anteckningar vid sammanträde med styrelsen för släktföreningen Kåröd Hede måndagen den 17 augusti 2009. Plats: Villa Furunäs Stillingsön
Närvarande: Olof Johnard ordf., Christina Andersson v. ordf., Bengt Johnard, Lars Magnus Olovson
§ 1
Släktföreningens nystartade hemsida diskuterades betr. form och innehåll. Det ansågs väsentligt, att hemsidan fungerade som kommunikationsmedel till medlemmarna för att för att vi skall kunna minimera utskick via posten av kallelser och Kåröd Hede-bladet. Tryckning och distribution av bladet kostar fn minst ca 1500 kr för utskick till 50 medlemmar.
Ett problem med att åstadkomma detta goda har varit att endast ett fåtal medlemmar har lämnat sina e-postadresser. Bestämdes att det bästa vore att ringa upp var och en och be att få e-postadressen. Ett krav att ställa på hemsidan var att den skulle vara lösenordsskyddad. Då kunde också ett mer aktuellt släktregister placeras där som ett nödvändigt inslag.
Christina Andersson hade via Diskulogen erfarit att en hemsideprototyp specialdesignad för släktföreningar vore tillgänglig och skulle närmare undersöka vad som erbjöds.
Angående innehållet i hemsidan framhölls att man borde som hittills ha med djupare artiklar om släktpersoner. Att få in intressanta bilder med kommentarer kring personen och livsmiljön har ofta önskats men få har sänt in något till redaktören.
Dessutom kunde hemsidan innehålla familjenytt, ge boktips, resetips och nämna intressanta utflyktsmål.
§ 2
Ett tidigare dryftat förslag att sammanställa en CD-skiva med släktregister som skulle kunna köpas av föreningens medlemmar avskrevs med tanke på att den planerade versionen av hemsidan skulle innehålla ett kontinuerligt uppdaterat släktregister.
§ 3
Styrelsen uttalade sin beundran för Bengt Ellings digra bok om Fritz Samuel Johanssons anor. Den släktforskning han bedrivit ned till det källmässigt svåra 1600-talet kommer föreningen att ha stor nytta av när det gäller att komplettera och rätta vårt släktregister.
§ 4
Ordf. lämnade uppgift om föreningens ekonomiska ställning enligt redovisning från föreningskontot hos Nordea. Senaste kontoställning 2009-03-03 var SEK 14317:-
§ 5
Efter sammanträdet hade ordf. erhållit e-post från Ing-Marie Abrahamsson, vari anmäldes förhinder att deltaga och önskan om att ersättas av någon annan i styrelsen.
Stillingsön dag som ovan
Olof Johnard
…
*****************************
Thorsten Gustafsson
I somras avled en av våra äldre släktingar, nämligen sjökaptenen Thorsten Gustafsson Köping, 84 år gammal. Hans levnad vittnar om att släktens gamla sjömanstraditioner inte försvunnit utan förts vidare till den moderna sjöfartsnäringen.
Thorsten föddes 1925 i Uddevalla. Hans föräldrar var folkskollärarinnan Torborg Johnard och sjökapten Gunnar Gustafsson. Uddevalla betraktade han helt naturligt som sin hemstad. Hans morföräldrar Johan Otto Johnard och Ellen kunde besökas i villan på Södertullsgatan 2. Hans mormorsmor Kristina Wickström levde också och från hennes trädgård på Kålgårdsbergsgatan 13 finns ett foto från 1926 av en ung Thorsten uppburen av sin morbror Gert.
Thorsten i sin morbror Gerts famn.
Han växte upp i den då ganska lilla staden, gick i dess läroverk och tog realexamen 1942. Året därefter blev det studier i ekonomi vid det välrenommerade Filip Holmqvists Handelsinstitut i Göteborg men sedan lockade sjölivet. På elevskeppet Albatross fick han sin första utbildning 1944.
Elevskeppet Albatross
Det var ett fyrmastat skonertskepp byggt 1942 för Broströms. Efter genomgången kurs kunde eleverna komma ut som befälselever på linjefartyg inom Broströmskoncernen och Thorsten blev följdriktigt däcksbefälselev på m/s Sameland 1944-45. Efter att härigenom skaffat sig erforderlig sjöpraktik blev det snart dags för navigationsskolan i Göteborg med styrmansexamen 1949 och sjökapten 1951.
Thorsten var sedan till sjöss som styrman och befälhavare i Svenska Lloyd fram till 1961 då han fick hamnkaptenstjänsten i Köping. Det är skönt för en sjöman att efter flera år av sjöliv kunna komma iland till familj och barn och ändå få ägna sig åt det man behärskar – fartyg och sjöfart. Thorsten gifte sig med Birgitta 1956, som då passande nog var till sjöss som radiotelegrafist. De fick två barn, dottern Ingrid född 1961 (numera Runnérus-Trollvad, Surahammar) och sonen Gunnar (numera Edenstam, Göteborg).
Som hamnkapten och senare hamnchef i Köping arbetade han fram till sin pensionering energiskt på att modernisera och utveckla hamnen och verka för att den skulle kunna vara öppen även under vintertid. Nya isbrytande bogserbåtar anskaffades och planerna kunde efterhand fullföljas. Thorsten hade under sin yrkesverksamma tid en rad offentliga uppdrag t.ex. i Föreningen för inre vattenvägar, Mälarterminalen AB och Mälardalskommittén.
Thorsten fick till sist återvända till sin barndoms stad. Ute i Hafstensfjorden ströddes hans aska den 6 augusti i år och så slöts vid kända stränder en långt liv med hav och fartyg som ledmotiv.
*****************************
Fritz Samuel Johansson
1866 - 1915
Fritz Samuel Johanssons anor heter en 500 sidor stor släktbok sammanställd av Bengt Elling, som kom ut vid jultid 2008. Bengt Elling skriver i förordet att han drabbad av en kombination av lätt- och vansinne en gång beslöt sig för att redovisa sin hustru Evas anor. Hennes morfar var sjökapten Fritz Samuel Johansson från Houg Resteröd, son till Bernhard Johansson på Houg och hans hustru Christina från Hede. Hon var i sin tur dotter till Samuel Larsson Hede och mor Britta från Kåröd.
Fritz Samuel gifte sig med sin kusin Olga, som var dotter till en annan av mor Brittas döttrar – Maria Kristina. De fick tre barn, Helfrid gift Baaz, Kerstin gift Lundborg (Eva Ellings mor) samt Uno. Barnen tog namnet Berne år 1911.
Det är ett imponerande forskningsarbete som Bengt Elling har nedlagt och med all den grundlighet som kännetecknar honom har han grävt fram uppgifter ur kyrkböcker, bouppteckningar, kartor och annat svårhanterligt källmaterial såsom norska räkenskaper och jordeböcker ända ned till 1500-talet. Boken passar nog inte för sträckläsning men väl som uppslagsverk. För släktföreningen Kåröd Hede innebär det att vi nu kan datorisera uppgifterna via programmet Disgen och göra alla fakta mera lättillgängliga. Men det kommer att ta ett tag innan vi hinner skriva in allt!
Fritz Samuel har påtagliga likheter med sin bror Johan Otto. Båda bröderna hade en kraftig och något satt kroppsbyggnad och runt ansikte. Fritz Samuel beskrivs av en besättningsman som ”en kraftig best”. Johan Otto var enligt passuppgifter 1.74 lång och kroppsbyggnaden sägs vara ”stout”. Den till USA emigrerade brodern Lars utseende stämmer också in på beskrivningen som synes.
Tre bröder: Lars, Johan Otto, Fritz
Samma grunddrag kan man ana hos Samuel Larsson Hede och hans söner Niclas och Otto. Den senare skildras av sina samtida som en riktig slagskämpe både i skolan och vid Lunds universitet.
Bengt Ellings bok kostar 300 kronor + porto. Beställ här sf@karodhede.dinstudio.se
Ett annat verk av Bengt som kan rekommenderas är Bokenäs och Dragsmark i en gången tid, en guldgruva för den som är intresserad av lokalhistoria i Bohuslän.
Bengt Elling har i sitt förord som motto några tänkvärda rader av Alf Henriksson som må citeras:
Den blickar aldrig framåt
som inte kan blicka bakåt
den sörje illa för barnbarn
som saknar intresse för farfar.
Sina första lärospån som sjöman gjorde Fritz Samuel på briggen Dagmar 1881 -1884. där hans kusin Anders Andersson Ardahl var skeppare. Hans bror Johan Otto debuterade på tremastade barken Adelaide där hans kusins make Johan Bernhard Josefsson från Buvenäs var befälhavare, en av de saltaste och mest bemärkta sjökaptenerna på Orust.
Bellis, Fritz Samuels sista fartyg
*****************************
Christina Andersson och
Stillingsön
Att lilla Stillingsön har en stor plats i föreningens v. ordf. Christina Anderssons hjärta behöver man inte tveka om efter att ha läst hennes i augusti 2009 utkomna bok Stillingsön – en pygmé bland badorter.
Stadigt förankrad i Kåröd-Hede släkten, dotterdotter till Kungen av Stillingsön Malte Bernzon och med mor och mormor som samlat källmaterial och odlat intresse för den lilla badorten är det ett nöje att följa hennes varsamma hand från bryggan fram till den epok som går i graven, blott för att följas av en ny med andra förtecken men ändå med Stillingsön i botten.
Genom att ha med både egna och andras bilder i boken får vi en sammanhållen fotodokumentation av badorten nästan från början av epoken.
En tjusande idyll var det med sol, vita kläder och parasoller, alla på väg någonstans för att bada, köpa närodlat eller vila i strandfåtöljer tills hösten kallade och badorten fick inrätta sig för vintern.
Boken kan köpas för 300 kronor inkl. frakt och kan beställes här sf@karodhede.dinstudio.se eller direkt från Christina Andersson tel 08 660 98 19.
Vy från Stillingsö hoöme mot Stillingsö brygga- 1880/90-tal
*****************************
Ingrid Patlagean - konstnär i släkten
Ingrid Patlagean f. Ardahl var dotter till Anders Ludvig Ardahl och Olga Ohlsson. Hon gifte sig med en rysk konstnär och bosatte sig i Frankrike där hon snabbt blev internationellt känd. Mer om Ingrid Patlagean i artikeln om Hakon Ardahl.
Akvarell av konstnärinnan Ingrid Patlagean f. Ardahl (1890-1980). Motivet är målat på Stillingsön från Kårebrant på 1940-talet och föreställer Stillingsö holme med Arvid Anderssons (Arvid i Hålebäcken) jakt ”Brita”.
*****************************
Några notiser om
Wickströms
På detta förlovningsfoto från början av 1898 står fästmön Ellen Wickström ( 1873 -1939) högbarmad och stilig bredvid fästmannen, sjökapten Johan Otto Johansson (1864-1932) från Houg Resteröd. Han håller ett stadigt sjömansgrepp runt Ellens midja. Vigseln skedde den 18 juni i Resteröds kyrka och bröllopsmiddagen ägde rum på Johan Ottos fädernegård Houg någon kilometer från kyrkan.
Bröllopsparet skall under de kommande 12 åren bli föräldrar till åtta barn: Torborg, Hartwig, Märta, Tyra, Frances, Ruby, Frank och Gert Johnard.
Om Johan Otto och hans familj från Houg har en hel del skrivits i Kåröd Hede-bladet men om Ellen Wickström och hennes släkt finns det också något att berätta.
Ellen Amalia föddes i Uddevalla 1873. Hon hade syskonen Carl Hjalmar f. 1868 sedermera tullvaktmästare i Kalmar, Emma f. 1870 sedermera gift Malming i Orsa och Gustaf f. 1877 sedermera skräddarmästare i Uddevalla.
Fadern hette Frans Oskar (1847 - 1924) och var vid Ellens födelse 26 år. Han hade vid den tiden plats hos J.N. Sanne, redare och handlande i Uddevalla. Från 1876 och 17 år framåt arbetade han som inspektor i Sannes firma. 1893 har J.N. Sanne skrivit ett vackert betyg om hans verksamhet i firman och säger att han nu söker en förmånligare anställning.
Det är en tjänst som lagermästare och han får därvid ansvaret för Uddevalla spirituosabolag, som hade sina lokaler i det s.k. Hasselbackshuset vid Kungstorget, uppfört i holländskt tegel i början av 1800-talet av redaren och varvsägaren Engelke. Det var vanligt i svenska städer under senare delen av 1800-talet att det bildades lokala spritbolag, vilkas vinster skulle tillfalla staden. Där fanns goda vinstmöjligheter, eftersom spritkonsumtionen under denna tid uppgick till 46 liter brännvin per person. Det förekom både försäljning och servering i lokalen. Frans Oskar omtalas nämligen i vissa källor också som värdshusvärd. Frans Oskar arbetar flitigt och knogar på och kan så småningom skaffa sig en egen fastighet i Uddevalla, Nr 162 belägen på Kålgårdsbergsgatan 13.
Med tanke på Frans Oskars start i livet kan man tycka, att han lyckades väl främst tack vare eget strävsamt arbete. Bouppteckningen 1924 uppvisar en god ekonomisk ställning.
Frans Oskar Wickström Krsitina Andersson, gift Wickström
Ellens mor hette Kristina Andersson som ogift och var född 1845 i Uddevalla. Föräldrar var arbetskarlen Anders Jonsson Stenbacken och Brita Olsdotter. Fadern arbetade från 1857 på det nystartade bomullsspinneriet Kampenhof enl. notering i husförhörslängden och även Kristina fick sitt första arbete på den stora fabriken.
Frans Oskars far hette Joel Wickström och synes ha varit en orolig ande. Han var född i Uddevalla 1819 som son till sjömannen Paul Olsson Wikström (1774-1820) och Margareta Pehrsdotter Paulin.
I Bohusläns regementes generalmönsterrulla för år 1841 står bland fältmusikanter Joel Wickström ålder 22, tjänsteår 9 vilket betyder att han tagit värvning i fältmusikcorpsen vid 13 års ålder. Vid denna tid fanns 11 musikanter i regementets musikcorps. Man befordrades till fältmusikant efter att först ha spelat i nummer som det hette. 1842 erhåller han avsked från tjänsten och står sedan i kyrkböckerna omväxlande som fd musikant och fd sjöman. I november samma år gifte han sig med Charlotta Engström (1817-1865) från Bäve socken. Hon var dotter till varvssmeden vid Gustafsbergs varv Anders Engström och Stina Persdotter. Joel och Charlotta fick fyra barn av vilka två nådde vuxen ålder – August Leopold f. 1842 och Frans Oskar f. 1847. Joel tar 1853 ut flyttningsattest, beger sig till Stockholm och överger tydligen därmed sin familj. Hustrun Charlotta får ensam försörja sig själv och barnen. Hon bor inhyses hos sin syster Gustava i Raknebo Bäve, där hon arbetar på gästgiveriet.
1862 flyttade hon och Frans Oskar till Wadbacken i Uddevalla. Frans Oskar är då 15 år och skall stå på egna ben och tjäna sitt eget levebröd. Hans mor avled redan 1865.
Hans försvunne far Joel etablerade sig så småningom som handlande i Stockholm och ingick ett nytt äktenskap 1871 med en betydligt yngre kvinna. Men äktenskapet blev inte långvarigt. I juni 1873 avled Joel på Sabbatsbergs sjukhus. I dödboken för Klara församling står han noterad som läderhandlande.
Joel Wickström, 1819-1873
*****************************
Brev ang. försäljning av Kåröd
I kraft af detta mitt öppna Bref har jag denna dag försålt och avhänt mig och mina Barn hvars rätt jag vårdar, vårt ägandes Femsextonsdels Hemman uti säteriet Kåröd beläget uti Bohuslän Orousts östra härad och Myckleby socken beläget, till nuvarande Pante Innehafvaren Dannemannen Nils Rasmusson för en accorderad och sammanräknad köpesumma Fyratusen Etthundrade Sextiotre (4166) Rd 32 för Banco Specie, som på det sätte blifvit betalt, at panteskillingen, det överlöpande Intresset och de skedde Förbättringarna blifvit köparen godtgjorde samt överskottet nu betalt på sätt vår särskilde Liqvid denna dag innefattar, och således varder köpesumman härmedelst qvitterad.
På sådan grund tilägnas förenämnde köpare Nils Rasmusson,dess hustru Inger Olsdotter och de andras tillkommande samt deras barn och arfvimgar förenämnde 5/16dels Hemman Säterie med alla underlydande Torp och Lägenheter och Förmoner under hvad namn de vara måge, med samma rätt som jag och mina barn dem innehaft, och förbinder jag mig att förskaffa dem rätt till laga upbud och Stånd utan deras kostnad.
Till yttermera visso har jag detta med egenhändig underskrift och mitt anborna skjöldemärke bekräftat, som skedde i undertecknade Gode mäns närvaro som därtill kallade voro.
Kåröd den 2 mars 1810
Elionora v. Schmalensee
Wittnen: Hern Holm Niklas Tegner G.A. Hårdt?
Rekonstruktion av Kåröd säteri som det såg ut vid mitten av 1770-talet
*****************************
Havets kardinal
Hummerfiske var en av höstens stora begivenheter vid Bohuskusten. Redan på 1600-talet fiskades hummer i Bohuslän. Hummerfiske har varit betyedelsefullt också i Östfold, där det sägs ha varit föremål för köpmanshandel och sålts till uppköpare från Strömstad och Kristiania. Svenska uppköpare skeppade levande hummer till England på 1700-och 1800-talet. Den sändes också med vagn till Stockholm på 1800-talet, där Carl XIV Johan och hans hov med uppskattning spisade av havets håvor. En av dem som stod för försändelserna var handlanden J.M.Sanne i Uddevalla, far till grosshandlaren J.N.Sanne).
De som fiskade hummer och krabba betraktade fångsterna som lyx och inte som vanligt inslag i kosthållet. Sak samma var det med räkor och musslor, som mest användes till agn.
*****************************
Gammalt kakrecept till jul
Havretunnbröd
1 liter vatten eller mjölk
2 tsk hjorthornssalt
ca 2 liter rostat havremjöl
1 tsk anis
1 tsk fänkål
Sätt ugnen på 250 grader. Blanda nästan allt mjölet med hjorthornssalt. Tillsätt vätskan. Arbeta in resten av mjölet, tillsätt så mycket att degen går att kavla. Dela degen i bitar som kavlas ut till så tunna kakor som möjligt. Lägg dem på smorda plåtar. Grädda de tunna kakorna i 250 grader varm ugn.
(Hämtat ur Norskemjöl och svenskekaka. Mathistorie ved grensen mellom Bohuslän, Dalsland och Östfold 1999)